Idag har jag, pga vår, börjat rensa ut och städa i vrårna. Försökte vara iskall och osentimental i garderobsgenomgången. Gick hyfsat. Kastar två kassar fulla med noppiga, håliga och urtvättade plagg. Det finns ändå alltid några plagg som det är helt omöjligt att göra sig av med. Av olika skäl. Som den v-ringade bruna tröjan jag köpte i Paris när jag var nitton. Eller baddräkten från 60-talet jag köpte i nyskick i en nu nedlagd second hand-butik i Härnösand.  Eller tröjan med trycket UMEÅ som jag hade på mig på min första (blind)dejt med Daniel. Jag var tjugoett. Tog tåget till Uppsala efter ett par intensiva veckor av mailande och kärleksförklaringar över telefon. Eftersom vi aldrig sett varandra tidigare ville jag försäkra mig om att han skulle känna igen mig när jag klev ut på perrongen. Så jag gick och köpte tröjan med UMEÅ-trycket. Och meddelade att det var vad jag skulle ha på mig. Så skedde också. Men han skulle nog känt igen mig i alla fall. Nervösskakig och blek som jag var. Den tröjan fick hångla. Oj bara!

ungefär såhär var jag klädd

ungefär såhär var jag klädd

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Post Navigation